blogg

Sociala medier påverkar språket på ett positivt sätt

Framsteget av sociala media har påverkat vår värld på ett stort sätt. Genom sociala medier är det enklare att ta och hålla kontakt med varandra, vi är fortare och bättre informerade om nyheterna och vi har flera möjligheter, på olika plattformar, att skicka ut och dela våra tankar, åsikter och känslor. Men sociala medier har också påverkat vårt språk. Det kan uppfattas som en positiv utveckling.

Det var i fjol att min tonåring fick sin första telefon och enligt honom var vi som föräldrar ganska sena med att tillåta honom att ha sin egen mobil. Men ändå. Ett år avtalade vi med honom hur många timmar han får använda sin telefon och vilka appar han får ladda ner. När jag först tittade tillsammans med honom på sin Snappchat-profil, förstod jag nästan ingenting av språket han använde med sina kompisar. Jag såg slangord liksom ’fett’ eller ’keff’ och meningar som jag inte ens kunde översätta på rätt svenska på grund av alla avkortningar. Hur påverkas sin språkutveckling i så fall? Enligt elever på Fyrisskolan i Uppsala tappar de inte språket till följd av sociale medier, så beskriver Amanda Möller Berg i sin artikel i Uppsala Nya tidningen (6 april 2016). Fredrik, 18 år, som intervjuades, säger att han inte glömmer de andra orden. – Många vuxna tror att vi inte längre kan prata formell svenska, men det stämmer inte. Vi skriver fortfarande uppsatser och analyser i skolan där det krävs ett bra språk, vi anpassar oss.

Det svenska språket – men jag tror att det gäller för flera språk i norra Europa – har blivit mer informellt. Vi säger och skriver oftast du i stället för Ni. Enligt en artikel av Språkrådet, publicerad på Svenska Språkets webbsida (18 april 2018), har direkt, personligt tilltal blivit vanligare till följd av snabba medier som chatt, sms och Twitter. Men även Språkrådet fastställer att, trots att det finns förändringar i det svenska spåket, det grundläggande språksystemet förblir stabilt. Förändringar kan inte hämmas. Under tidigare århundraden fanns det ju också främmande inflytanden liksom från det tyska, franska och engelska språket (Jansson och Levander, 2012). Att vi använder nya lånord idag inte innebär automatiskt att det är fel; könsneutrala ord som talesperson i stället för talesman är nu vanligare tack vare (också) sociala medier, enligt Språkrådet. Så jag tror att jag inte behöver att oroa mig om min barns språketutveckling på sin mobiltelefon. Det kommer att bli bra.